CPAP-skola Del 2
Så här får du diagnos sömnapné
Om du är orolig för att du lider av sömnapné eller upplever vissa av symtomen, då bör du boka ett besök hos din vårdcentral. Om läkaren på vårdcentralen misstänker att du har sömnapné kan du remitteras till en sömnklinik.
Av sömnkliniken görs en nattlig andningsregistrering antingen på sjukhuset eller i hemmet med hjälp av en särskild utrustning som monitorerar din sömn och andning. Beroende av vilket landsting du bor i så genomförs den nattliga andningsregistreringen i hemmet eller på klinik.
En nattlig andningsregistrering i hemmet görs vanligtvis med hjälp av en sömnscreeningsapparat vilket innebär att du får bekvämligheten och enkelheten att sova i ditt eget hem. Innan du sover hemma med utrustningen kommer sömnkliniken att instruera dig hur du ska använda apparaten på natten. På kvällen när du ska sova med utrustningen, så följer du dina vanliga kvällsrutiner, förbereder dig för sömn, sätter på utrustningen som anvisat och startar registreringen. På morgonen tar du av dig utrustningen enligt tidigare instruktioner och återlämnar apparaten till din sömnklinik.
På en sömnklinik (eller sjukhus) kommer specialiserad personal att koppla sensorer på din kropp för att kunna monitorera din sömn. Vid denna typ av utredning kommer du att behöva sova kvar på kliniken.
När din läkare får resultatet från din sömnutredning, så kommer hen att diskutera resultatet med dig. Du får då möjlighet att prata om din åkomma, dess svårighetsgrad och eventuella effekter på din hälsa samt utforska dina behandlingsalternativ.
Behandling av sömnapné
Det finns olika behandlingar för sömnapné, livsstilsförändringar, antiapnéskena (AAS), kontinuerligt positivt luftvägstryck (CPAP) och kirurgiskt ingrepp.
Vid övervikt (BMI <25) rekommenderas alltid att gå ner i vikt då viktnedgång minskar antalet andningsuppehåll. Regelbunden motion minskar sömnapnéns svårighetsgrad och symtom också om vikten inte går ner. Rökfrihet minskar slemhinnesvullnaden. Patienten bör före läggdags undvika alkohol och vissa läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet eftersom dessa kan öka andningsuppehållens antal och längd. Det är också viktigt att få tillräckligt med sömn eftersom sömnbrist förvärrar symtomen på sömnapné.
Antiapnéskena är en speciell bettskena som du skall ha i munnen under sömnen. Med denna skena skjuts underkäken och därmed också tungan framåt och gombågarna styvas upp. Resultatet skall bli att svalget hålls mera öppet och att både snarkning och andningsuppehåll minskar/upphör. På grund av individuella variationer i anatomi m.m. kan resultatet dock inte garanteras på förhand och en del snarkning kvarstår ofta. Behandlingen genomförs av en tandläkare, som tar avgjutningar av över- och underkäken. En tandtekniker framställer sedan skenan. Ibland behövs en del justeringar för god passform och undvikande av obehag.
CPAP ordineras till många med måttlig till gravt sömnapnésyndrom. Via en slang fäst på en mask blåser cpap-apparaten in luft genom näsan eller genom både näsa och mun. Dagens CPAP-apparater är smarta, de känner av när luftflödet förändras och kan därmed avgöra om en apné är på väg och höjer trycket av sig själv. Höjningen sker successivt tills det inte kommer några nya tecken på andningsuppehåll, och vid den nivån får trycket ligga kvar en stund. Därefter börjar apparaten på prov sänka trycket och så fortsätter regleringen automatiskt.
Kirurgi kan vara aktuellt vid sned nässkiljevägg, stora tonsiller eller käk abnormaliteter som medför trängsel i svalgregionen.