Reumatism

Artrit

Artrit är ett samlingsnamn för kroniska sjukdomar som påverkar senor, muskler, leder och skelett. Det finns mer än 200 olika tillstånd av artrit, och mer än en miljon människor i Sverige är drabbade. Vanliga symtom är stelhet, ömma muskler och smärta. Detta resulterar ofta i trötthet och eventuell funktionsnedsättning för den drabbade. De vanligaste formerna av artrit är artros och reumatoid artrit (som även kallas ledgångsreumatism).

Reumatoid artrit

Reumatoid artrit, som även kallas ledgångsreumatism, är en kronisk inflammatorisk sjukdom som gör att lederna svullnar och gör ont. Ofta uppkommer symtomen först i de små lederna i händerna och fötterna. Då sjukdomen är kronisk, så innebär det att sjukdomen inte går att bota. Dock kan smärtan och svullnaden dämpas med hjälp av läkemedel och fysioterapi.

Vanliga symtom

Du kan bli trött
Du kan känna dig stel och öm då du rör dig, speciellt på morgonen
Du kan få värk i lederna på båda sidor av kroppen. Speciellt drabbade är de mindre lederna i händerna och fötterna.
Dina leder kan bli svullna och ömma. Vid kraftig inflammation kan lederna även bli varma och röda.
Du kan få så kallade reumatiska knutor i underhuden, som uppstår där det är ett tryck mot huden, exempelvis på armbågarna eller fingrarna.

Besvären varierar från person till person. När du har en pågående inflammation i kroppen så blir du ofta trött och kan känna dig sjuk. Du kan även få hög kroppstemperatur och tappa i vikt. Efter att ha vilat en längre stund kan du känna dig stel.

Sjukdomen kan också variera över tid, med perioder då inflammationen är mer utbredd. Då kan du känna dig tröttare och ha mer smärta. Mellan dessa perioder kan sjukdomen ge mindre besvär. Detta kallas att sjukdomen går i skov.

Vad kan jag själv göra?

På längre sikt kan smärtan och inflammationen i händerna leda till att förmågan att greppa saker försämras. Detta eftersom samspelet mellan muskler och senor påverkas. Därför är det viktigt att träna händerna för att kunna behålla muskelstyrkan och rörligheten i lederna. En knådboll i softskum är perfekt för finger- och handträning. Det är också viktigt att sköta om sina fötter och använda bra skor. Skoinlägg kan bidra till ökad stabilitet.

Hjälpmedel och praktiska tips

För att underlätta vardagslivet där hemma kan exempelvis badkaret bytas ut till en dusch. För att anpassa bostaden kan du ansöka om bidrag hos kommunen. Om du jobbar eller går i skolan finns det olika hjälpmedel för att underlätta det dagliga livet. Arbetsterapeut kan ge förslag på hjälpmedel, anpassning av arbetsplats eller skola och utrustning.

Ett smidigt hjälpmedel för att kunna utföra sysslor enklare är Easy Up från HandiGood. Denna produkt håller fast föremål med hjälp av vakuum, och gör det möjligt att hantera dessa med en hand istället för med två händer. Här kan du läsa mer om Easy Up:

Gå ner i vikt och sluta röka

Ledgångsreumatism gör att risken för att drabbas av hjärtinfarkt och stroke blir större. För att minska risken bör du tillsammans med läkare undersöka om du har ytterligare risker för sådana sjukdomar. Du bör dessutom undvika att röka, och gå ner i vikt om du är överviktig. Då minskar också belastningen på de stora lederna i knä och höft.

Rätt diagnos

Om du misstänker att du har ledgångsreumatism ska du uppsöka din vårdcentral. Läkare kan ställa diagnos utifrån undersökningar av dina leder. Vanligtvis får du diagnosen ledgångsreumatism om du har ledinflammationer i flera olika leder på kroppens båda sidor. Inflammationerna ska också omfatta de mindre lederna i händerna.

Artros

Artros är en ledsjukdom som gör att du blir stel och får ont. Ofta uppkommer besvären i knälederna, höftlederna, fingrarnas leder, ryggen och stortån. Detta är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige, och ungefär en av fyra personer över 45 år har artros. Sjukdomen är vanligast hos äldre.

Vad händer i kroppen vid artros?

En led är där två eller flera ben möts. Ytterst på benen sitter ledytorna, som är täckta av brosk. Brosket i lederna är både hårt och glatt, för att benets ytor lätt ska kunna glida mot varandra, och underlätta rörelsen i leden. Brosket skyddar också benets yta från att slitas eller skadas.

Vid artros bryts ledbrosket ned i snabbare takt än det byggs upp. Det gör att brosket blir allt tunnare, och det kan till och med saknas brosk på vissa ledytor. Detta leder till irritation i leden eftersom ben skaver mot ben. Även mjukdelar som ledband och muskler påverkas av artros. Leden kan bli stel, göra ont och svullna upp. Det kan variera mycket hur stora besvären blir.

Symtom

Du kan känna dig stel på morgonen, eller du har suttit stilla en längre stund.
Igångsättningssvårigheter med stelhet då du börjar röra dig. Stelheten brukar släppa inom en halvtimme.
Du kan få ont vid belastning av leden. Du kan även få ont när du vilar.
Leden kan svullna upp.
Du kan få svårt att röra på leden och kroppsdelen.
Du kan få knäppande ljud från exempelvis knät eller höften.

Höftledsartros

Höften är stel och gör ont om du har höftledsartros. Smärtan är extra tydlig i ljumsken eller utsidan av höften. Smärtan kan också stråla ned mot knät. Det kan göra ont vid belastning av leden, men också då du vilar.

Knäledsartros

Knäet blir stelt och gör ont om du har knäledsartros. Leden kan också svullna upp, och det kan vara svårt att utföra rörelser där du behöver böja på knäna, exempelvis gå i trappor och resa dig upp när du sitter. En uppresningsfåtölj hjälper dig att resa dig upp. Promenader, korta som långa, kan förbättra knäledsartros och lindra smärtan. Skor med bra stöd är viktigt.

Artros i händer och fingrar

Artros i handens leder gör att du kan få ont i lederna, som dessutom kan svullna upp och bli stela. Det kan leda till att du får svårare att greppa saker. Vanligt är också att du blir svagare i handen än tidigare. Artroshandskar med lätt kompression hjälper att lindra värk, smärta och stelhet i händerna.

Artros i foten

Artros i foten gör att du kan få svårt att gå eller springa. Foten kan svullna upp, göra ont och bli stel. Vanligast drabbas stortån av artros. För att bibehålla smidigheten och öka blodcirkulationen i fötterna kan du använda en pedaltränare.

Artros i käkleden

Har du artros i käkleden så kan du få svårt att både gapa och tugga. Käkleden blir stel och det gör ont när du gapar. Ibland kan du även höra knäppningar från leden.

Artros i axelleden

Du kan få både stelhet och en molande värk i axelpartiet. Även svårigheter att röra på axeln och lyfta saker är vanligt. Du kan ha ont både när du belastar axeln och när du vilar den. Du kan exempelvis ha svårt att ta på dig en tröja.

Artros i ryggen

Artros i ryggen kan ge smärta både i nacken och i ländryggen. Kallas också för spondylos. Att ha ont i ryggen är vanligt, och kan ha många olika orsaker, så det behöver inte vara artros.

Diagnos

Diagnos för artros ställs av fysioterapeut eller läkare. Du behöver inte röntgas för att få diagnosen artros, utan diagnosen ställs framför allt efter dina besvär och den undersökning som läkaren eller fysioterapeuten utför.

Vad kan du göra för att underlätta dina besvär?

Viktigast är att träna regelbundet, då rörelse är nyttigt för lederna och för att du ska må bra. Ofta räcker motion som behandling för de flesta med artros. Kontakt med fysioterapeut för att utforma ett träningsprogram är viktigt, för att du ska få ett träningsprogram som är anpassat efter sina besvär.

Övervikt och artros

Övervikt ökar belastningen på dina leder och kan öka artrosbesvären. Du kan få både mindre ont och bättre rörlighet genom att minska din vikt.

När enbart träning inte hjälper

Om du inte har blivit hjälpt av träningen, och fortfarande har ont i lederna kan du få mer behandling av fysioterapeut eller arbetsterapeut. Exempel på behandling kan vara smärtlindring med akupunktur, och olika gånghjälpmedel som käpp, kryckor eller rollator.

Smärtstillande läkemedel vid artros

Du kan behöva ta smärtlindrande läkemedel med paracetamol eller antiinflammatoriska läkemedel. Rådfråga alltid din läkare innan du börjar äta smärtstillande läkemedel, eftersom de kan påverka både levern och magsäcken. Hjälper ingen annan behandling kan ibland en kortisonspruta övervägas.

Operation vid artros

Väldigt få med artros behöver opereras. En operation blir aktuellt enbart om du har mycket ont trots att du tränar regelbundet och tar smärtstillande läkemedel. Den vanligaste typen av operation är en protesoperation, då en ledprotes sätts in för att ersätta den sjuka leden.

Skillnader mellan reumatoid artrit och artros

Den främsta skillnaden mellan reumatoid artrit och artros är att RA drabbar hela kroppen och många leder. Artros, å andra sidan, drabbar oftast bara en specifik led.