Sömnapné är en vanlig men allvarlig sömnstörning som kännetecknas av upprepade pauser av andningen under sömnen. Detta leder till syrebrist, störd sömnkvalitet och försämrad återhämtning. Pauserna, som kallas apnéer, kan vara kortvariga och orsakar ofta att personen vaknar upp flera gånger under natten tack vare kroppens reflexer. För att bryta andningsuppehållet reagerar kroppen med en väckningsreflex som personen sällan är medveten om men känner biverkningarna av på dagen. Andningsuppehållen måste minst vara i 10 sekunder för att räknas som en apné.
Olika typer av sömnapné
Det finns tre huvudsakliga former av sömnapné:
Obstruktiv sömnapné (OSA) – den vanligaste formen av sömnapné, där andningen upphör på grund av blockeringar eller förträngningar i övre luftvägarna under sömnen.
Central sömnapné (CSA) – orsakas av problem med det centrala nervsystemet, där hjärnan inte skickar rätt signaler till andningsmusklerna under sömnen.
Blandad (komplex) sömnapné – en kombination av OSA och CSA.
Obstruktiv sömnapné (OSA)
Obstruktiv sömnapné är den vanligaste formen av sömnrelaterad andningsstörning. Under normala förhållanden öppnas och stängs våra luftvägar regelbundet när vi andas, vilket möjliggör ett fritt luftflöde till och från lungorna. Vid OSA avbryts detta normala mönster när de mjuka vävnaderna i den bakre delen av halsen slappnar av och faller bakåt under tiden vi sover. Detta kan leda till att luftvägarna blir delvis eller helt blockerade. Andningsuppehållen vid OSA är vanligtvis 20 till 30 sekunder långa, men det är inte helt ovanligt att de pågår i en minut eller längre. Andningsuppehålle under 10 sekunder räknas inte som en apné. OSA kan även orsakas av förstorade tonsiller eller andra anatomiska faktorer.
Hur uppstår OSA?
Andningen stoppas eller minskas kraftigt i några sekunder upp till en minut.
Hjärnan registrerar syrebristen och skickar signaler för att väcka kroppen till en lättare sömnfas.
Personen börjar andas igen, ofta med en snarkning, hostning eller flämtning.
Denna cykel kan upprepas tio till hundratals gånger per natt, vilket leder till störd och ineffektiv sömn.
Central sömnapné (CSA)
Vid CSA beror andningsuppehållen inte på en fysisk blockering, utan på en störning i signalen från hjärnan till andningsmuskulaturen. Antingen skickar hjärnans andningscentrum inte någon inandningssignal, eller så förs signalen inte vidare till resten av kroppen. Det innebär att kroppen tillfälligt slutar andas utan ansträngning att dra efter luft, vilket resulterar i att andningen avbryts periodvis under natten.
Mixad sömnapné/komplex sömnapné
Detta är en sömnapné som kombinerar egenskaper från både obstruktiv (OSA) och central sömnapné (CSA). Vid mixad sömnapné upplever en individ perioder av både blockeringar av luftvägarna och avsaknaden av ansträngning att andas.
De vanligaste symptomen för sömnapné
Stark oregelbunden snarkning och andningsuppehåll som kan pågå upp till en minut åt gången är de vanligaste symptomen vid sömnapné. Många är omedvetna om sitt tillstånd och symtomen upptäcks ofta av en partner eller familjemedlem. De kanske berättar att du snarkar mycket, kippar efter andan eller håller på att kvävas i sömnen. Men, att du snarkar betyder naturligtvis inte att du lider av sömnapné, och alla med OSA snarkar inte.
Vanliga symptom inkluderar:
- Stark och oregelbunden snarkning
- Andningsuppehåll under sömnen, ofta med plötsliga flämtningar
- Orolig sömn och upprepade uppvaknanden
- Kvävande känsla vid uppvaknande
- Vaknar med huvudvärk, muntorrhet och ont i svalget
- Extrem trötthet och sömnighet under dagen
- Koncentrationssvårigheter, irritabilitet och nedstämdhet
- Ökad nattsvettning och nattliga toalettbesök
Ibland kan det också förekomma besvär med sura uppstötningar, nattlig hosta och nedsatt sexualdrift.
Vem kan få sömnapné?
Sömnapné kan drabba både barn och vuxna. Enligt forskning lider cirka 1 billion människor världen över av OSA. Att få andningsuppehåll på natten kan ha många orsaker; lungödem, trånga övre luftvägar, allergier samt konsumtion av lugnande läkemedel eller alkohol är bara några. Snarkningar kan ha samma orsaker, vanligast är att det beror på att det undertryck som skapas vid inandning gör att svalgets rörliga delar börjar vibrera.
Vad är orsaken till sömnapné?
Risken för att få obstruktiv sömnapné ökar med faktorer som:
- Övervikt
- Äldre ålder
- Rökning
- Alkoholkonsumtion
- Ärftlighet.
Risken för att få central sömnapné kommer med faktorerna:
- Kronisk opiodanvändning
- Primär sömnapné hos nyfödd
- Stroke
- Muskeldystrofier
- Hjärtsvikt
- Parkinsons sjukdom
Hur diagnostiseras sömnapné?
För att fastställa en diagnos krävs en sömnutredning där andningsmönster, syresättning och kroppsrörelser analyseras under natten. Detta kan göras på en sömnklinik eller med en portabel apparat i hemmet.
Behandling av Obstruktiv sömnapné (OSA)
Behandling syftar till att hålla luftvägarna öppna och förbättra sömnkvaliteten. De vanligaste behandlingsalternativen är:
Positivt luftvägstryck (PAP)
Positivt luftvägstryck (PAP) är den vanligaste behandlingen för personer med måttlig till svår obstruktiv sömnapné (OSA) och finns i flera varianter, där de vanligaste är CPAP (Continuous Positive Airway Pressure) och APAP (Auto-Adjusting Positive Airway Pressure).
Vid PAP-behandling leds en konstant luftström genom en mask till de övre luftvägarna. Masken är ansluten till en PAP-maskin genom ett rör. Behandlingen skapar ett ökat tryck i de övre luftvägarna, vilket hjälper till att hålla dem öppna under sömnen och förhindrar andningsuppehåll. Apparaten används i hemmet under sömnperioder och ska användas så länge det behövs för att upprätthålla behandlingsresultatet.
CPAP (Continuous Positive Airway Pressure)
CPAP levererar ett konstant lufttryck genom en mask för att hålla luftvägarna öppna under hela natten. Trycket är inställt på en fast nivå som bestäms av en läkare.
APAP (Auto-Adjusting Positive Airway Pressure)
APAP justerar automatiskt lufttrycket i realtid baserat på patientens andningsmönster. Maskinen ökar trycket vid behov, exempelvis vid en luftvägsblockering, och sänker det när andningen är stabil.
Apnéskena
En apnéskena är en specialanpassad sömntandställning som används främst av personer med lätt till måttlig sömnapné. Genom att föra fram underkäken vidgar skenan dina luftvägar och förhindrar att tungan faller bakåt, vilket kan minska andningsuppehåll och snarkningar. Din tandläkare eller vårdcentral kan ge dig mer information om behandling med apnéskena.
Livsstilsförändringar
Livsstilsförändringar kan spela en viktig roll i att minska symtomen vid sömnapné, särskilt vid mild till måttlig obstruktiv sömnapné (OSA). Här är några effektiva åtgärder:
Viktminskning - Övervikt, särskilt kring hals och nacke, kan öka risken för luftvägsblockering. Att gå ner i vikt kan minska fettansamlingarna runt luftvägarna och förbättra andningen under sömn.
Ändra sovställning - Att sova på rygg kan förvärra sömnapné eftersom tungan och mjukvävnaderna lättare faller bakåt och blockerar luftvägarna. Att sova på sidan kan hjälpa till att hålla luftvägarna öppna.
Undvik alkohol och lugnande medel - Alkohol och vissa sömntabletter gör musklerna i svalget mer avslappnade, vilket kan öka risken för andningsuppehåll. Undvik alkohol, särskilt på kvällen.
Sluta röka - Rökning kan orsaka inflammation och svullnad i luftvägarna, vilket kan förvärra sömnapné. Att sluta röka kan förbättra luftflödet och minska symtomen.
Regelbunden fysisk aktivitet - Träning kan bidra till att förbättra andningsfunktionen och minska symtomen vid sömnapné, även om den inte leder till viktminskning. Särskilt andningsövningar och träning av svalg- och tungmuskulaturen kan vara fördelaktiga.
Kirurgi
Kirurgi kan vara ett alternativ vid svår sömnapné när andra behandlingar inte fungerar. Vanliga ingrepp inkluderar:
UPPP (Uvulopalatopharyngoplastik) – Tar bort vävnad i gom, svalg och ibland tonsiller för att vidga luftvägarna.
Tonsillektomi – Borttagning av förstorade halsmandlar, särskilt hos barn med sömnapné.
Hyoidförflyttning – Flyttar tungbenet framåt för att stabilisera luftvägarna.
MMA (Maxillomandibulär avancerad kirurgi) – Förflyttar över- och underkäken framåt för att öppna upp luftvägarna.
Hypoglossal nervstimulator – En inopererad enhet som stimulerar tungmuskulaturen för att hålla luftvägen öppen under sömn.
Varför är det viktigt att behandla OSA?
Obehandlad OSA kan leda till allvarliga hälsoproblem, såsom:
- Högt blodtryck
- Hjärtsjukdomar och stroke
- Typ 2-diabetes
- Depression och ångest
- Försämrad livskvalitet och ökad olycksrisk
Kan jag bli frisk från sömnapné?
Det finns inget botemedel för OSA, men med regelbunden CPAP-användning kan symtomen lindras och livskvaliteten förbättras avsevärt. Genom att behandla sömnapné kan du få bättre sömn, mer energi och en förbättrad allmänhälsa.