Snarkning behöver inte bara vara ett störningsmoment för omgivningen!

”Symtomatisk sömnapné” innebär att den enskilda individen upplever problem med en försämrad vakenhetsfunktion såsom att somna lätt vid föreläsningar, teater etc. och är mer trött under dagen och har problem med kognitivt, med inlärning och att ta till sig böcker, film etc.

”Asymtomatisk sömnapné”, innebär däremot att man inte upplever några besvärande symtom, att det inte finns någon subjektiv nedsatt vakenhetsfunktion och sömnen upplevs som utvilande trots att sömnen kan innehålla flera hundra andningsuppehåll under sömnperioden.

Ofta upplever dessa personer en pånyttfödelse när dom har tilldelats CPAP (övertrycksventilation).

Oavsett symtombördan är t.ex. risken för trafikolycksfall 2–3-faldigt ökad vid obehandlad obstruktiv sömnapné (OSA).

OSA tillhör därmed en av de mest trafikfarliga sjukdomarna. Med framgångsrik terapi (övertrycksventilation via CPAP) normaliseras olycksfallsrisken.

Symtom under den vakna tiden på dygnet

Sömnen upplevs som icke utvilande, vilket resulterar i att man känner sig sömnig och trött på dagen, vilket främst upplevs i stillasittande eller i samband med inaktiva situationer (datorarbete, framför TV). 

I uttalade fall somnar individen i socialt känsliga situationer, t.ex.  arbetsplatsmöten, under samtal med kollegor, vänner och familj, i offentliga miljöer eller bakom ratten. Översömnighet (symtomatisk eller asymtomatisk) kan dessutom innebära ett betydande problem hos personer som har säkerhetsklassade arbeten (chaufförer, piloter, lokförare, truckförare, övervakningsfunktioner e t c) och kan föranleda stora bekymmer/konflikter. 

Andra associerade dagtidssymtom omfattar:

• Koncentrationssvårigheter
• Personlighetsförändring
• Irritabilitet
• Minnessvårigheter
  
  Dagtidsbesvär vid OSA kan också likna depressiva symtom, men den typiska OSA-patienten har livslust, drivkraft och socialt intresse. Däremot är översömnigheten begränsande. Mindre vanligt förekommande symtom omfattar morgonhuvudvärk, muntorrhet och irritabilitet och/ eller klumpkänsla i svalget.
  
  Dessutom har personer med OSA i hög utsträckning samsjuklighet med andra sjukdomar såsom högt blodtryck, syrebrist till hjärtmuskeln, förmaksflimmer, hjärtsvikt, stroke, diabetes mellitus typ 2, höga blodfetter.

Det finns, med andra ord, stor anledning att ta misstankar om andningsuppehåll på största allvar och kontakta sin familjeläkare för bedömning och eventuell utredning. Ofta är det person som sover i samma rum som påtalar andningsuppehållen.

På många primärvårdsenheter kan man få låna med sig mätutrustning till sin hemmamiljö över natten, för att sedan få mätdata analyserade inför dialog med din läkare huruvida du är i farozonen för OSA och i behov av bettskena eller CPAP.

Bettskena provas ut hos din tandläkare och CPAP erhålls från din lungklinik när behov föreligger.